Naturist Nu!

Naturismen och moderna tider

Teletekniken och elektroniska media via Internet har i mångt och mycket revolutionerat vår tillvaro. Många av oss tillbringar dagligen en stor del av vår tid med diverse elektroniska media och kommunikationsmedel.

Inom naturistvärlden har vi en hel del att glädja oss åt. Genom internet kan vi få ut vårt budskap till vår globala målgupp. Men vi borde göra mycket, mycket mer. Naturiströrelsen som helhet betraktad gör - i varje fall i vårt land - inte särskilt mycket för att utnyttja de mycket goda informationsmöjligheterna som nätet ger oss.

Webbtidskriften Naturisten, vårt eget lilla projekt förtjänar att nämnas i detta sammanhang. Här vill vi berätta om god och glad naturism i första hand med inriktning på Sverige och våra grannländer. Vi vänder oss till alla! Vi informera på bred front! Alla naturister och naturistintresserade är vår målgrupp.

Danske Naturister har gett oss Nudebook.dk - ett Facebook för naturister - där vi kan kommunicera och starta grupper. De flesta brukarna kommer förstås från Danmark, men även svenskar, norrmän och finländare finns där. Vi i vår redaktionen har startat Nudebook-gruppen Vänner till Nakenkultur. Under rubriken "Debatt" finns "Nordisk Forum" med flera intressanta ämnesrubiker, till exempel "Badstränder i Sverige". - På Nudebook ska man registrera sig med bild och namn, precis som på andra liknande media.

Det stora lyftet för naturismen är de globala kommunikationsmöjligheterna. Genom nätet får vi kontakt med varandra, vi kan utbyta synpunkter och tipsa om naturistmöjligheter och evenemang. Den våg av naturism i naturen i form av vandringar och andra aktiviteter som vi ser i Tyskland och Frankrike är helt och hållet uppbyggd på nätkontakter.

Men internetvärlden har också skapat nya problem.
Vi har en uppsjö av påstådda naturistsidor som sprider galanta så kallade naturistbilder och videosnuttar som påstås vara smygtagna på naturistplatser. Det handlar om en "naturism" där utvikta kvinnor villigt poserar och där sexhungriga manspersoner får alla sina önskningar tillgodosedda. Den här falsifierade "naturismen" är förödande för den allmänna uppfattningen om nakis-livet. Vem vill framträda offentligt som naturist när världen i övrigt tycks tro att det är fråga om ett varuhus för erotisk utlevelse?

Vem vill bli smygfilmad och utlagd på nätet? - Vi fortsätter att vara naturister men vi väljer noga var och när. Vi undviker att besöka badstränderna, och när besöksfrekvensen minskar kan det resultera i att nakenbaden blir nedlagda, eftersom det uppenbarligen inte längre finns något behov av sådana...

Många helt seriösa naturister väljer att inte berätta för andra om sitt intresse, de övergår till att praktisera nakis-livet i hemlighet. Och för bilden av naturismen är detta undflyende inte alls bra. Om inte ens vi som är naturister vågar stå upp för detta, då kan vi inte gärna tro att folk i största allmänhet får uppfattningen att det är något bevänt med det som vi sysslar med.

Men det finns också andra, mer konkreta hot. Från naturistbaden kommer rapporter att föräldrarna nu inte tillåter sina barn att nakenbada, detta av fruktan för att de ska bli fotograferade och hamna inom pornografiindustrin.

Hur råder vi bot på detta elände? Ja någon enkel lösning finns inte. Dock behöver vi - våra organisationer - bli både vassare och mycket mer aktiva på nätet. Här kan vi alla göra viktiga insatser för att sprida bilden av sund och glad naturism, som varken är samhällsfarlig eller omoralisk. Och vi fortsätter med vårt trevliga nakisliv inom familjen och i kretsen av naturistvänner, personer som vi själva väljer att naturista tillsammans med. Och Internet är här ett hjälpmedel.

New York Times, en av världens största och mest inflytelserika tidningar, publicerade nyligen en artikel om www.couchsurfing.org. En webbsida där man kan erbjuda och utnyttja tillfälliga övernattningsmöjligheter hemma hos varandra. Den här webbplatsen är mycket stor och det finns många gästfria bäddsoffor världen över som vi kan använda, om vi själva vill tillhandahålla sammaledes. Och i den aktuella New York-artikeln handlar det om de naturistgrupper som finns i Couchsurfing-systemet, det finns både naturism, clothing optional och en del annat i den vägen. Soffasurfningen är bara ett exempel på hur Internet förändrat världen!

Här är en gammal variant, från tiden då det INTE fanns någon organiserad naturism. Och ordet är inte "naturist" utan "naturalist". Ordet "naturist" finns belagt i svenskt språk först på 1900-talet.

Men jag tycker att det verkar finnas vissa beröringspunkter...

Naturalist. 2. Menniska, som starkt och oförbehållsamt gör gällande den menskliga natursidans kraf; naturdyrkare; naturfrisk och okonstlad, men något ohyfsad och oblyg menniska –

1887, 11 bandet, Nordisk Familjebok, första upplagan.

PS. Numera är "naturalism-naturalist" - som alla vet - enbart beteckningar för riktningar inom konst och litteratur m m. 

En naturlig kultur

Först när vi leva naturligt, bli vi friska till kropp och själ. Detta är nakenkulturens mål.

Orden är professor Johan Almkvists, han skrev detta 1936 och sedan dess har det gått en del år åstad. Men naturligt liv och leverne är nog fortfarande rätt bra. I varje fall som princip.

Motsatsen, ett onaturligt levnadssätt, låter inte särskilt hälsosamt...

Men visst, nog går det bra att ha ett hyggligt liv även för en textilinbunden person. Och i vårt klimat är det nog inte så mycket att resonera om, kläder behövs vid utomhusvistelse under huvuddelen av året, så är det förvisso.

För oss naturister handlar det om att strunta i klädprakten när dessa textila höljen inte behövs av klimatskäl eller på sociala grunder. Vi är inga fanatiker. Vore vi det skulle vi sitta uppe i träden och gnaga på bär och rötter. Och det gör vi ju inte...

När Sveriges Naturistförbund bildades 1957 förklarade interimsordföranden Karl-Johan Saarväli saken så att den nya organisationen vände sig mot kulturell onaturlighet: "Vi tycker inte att bikinibaddräkter och små simbyxor gör den badande mer moralisk". Och denna sanningen äger alltjämt sin fullaste giltighet. Så är det.

Sexualiteten sitter inte i kläderna. Den sitter, som alla mycket väl vet, någon annan stans! Det måste vara fråga om någon form av modern vidskepelse när myndighetsföreträdare i den yrvakna baddräktsdebatt, som organisationen Bara Bröst väckte till liv för en del år sedan, på fullt allvar hävdade att om flickebarnen hade små tygpåsar på brösten, så blev de inte betraktade som sexobjekt... Jo, minsann! Tala om fromma förhoppningar.

"Professorn" på 1930-talet betonade mycket det sexuella lugna som utmärker nakenkulturen. Den enkla sanningen är ofta att föredra framför förkonstling och förklädnad.

Visst, om du känner dig mera tillfreds med att bada insnörpt i tygsjok och band, så gör då detta, för allt i världen.

Men, som vi brukar fråga oss, varför ska din uppfattning tvingas på alla andra?

Om vi naturister nu tycker att det känns bra, bättre, bäst, att uppträda sanningsenligt, varför skulle vi inte få göra detta? Varför behöver du gå i taket för att jag badar naken? Varför måste naturistens sunda klädfrihet på en klippa vid havet medföra rop på polis och myndigheter? Vem hotar vem och varför?

Vi har här att göra med fördomar, och folk som tror sig ha rätten att sätta sig till doms över andra. Samma fördomar som drabbar etniska minoriteter och sexuellt avvikande personer. Jag "vet" att invandrare från Långtbortistan är si och så, därför... Jag "tycker" att homosexulla är äckliga, därför...

Det här fördomsfulla och grötmyndiga sättet att resonera hör inte hemma i ett demokratiskt samhälle. Samma svenska lagar gäller för både invandrare och för personer som är födda i Sverige, samma regler för schysst uppträdande både på badstranden och på andra orter. Vi naturister i det tjugoförsta århundradet ska inte behöva uppleva att folk skäller oss för blottare och exhibitionister, utmålar oss som samhällsfarliga. Vi ska kräva samma behandling som tillkommer alla, precis alla, människor i ett humanistiskt samhälle.

Livskvalité och harmoni!
Naturism är nakenglädje, en sund livskvalité, tolerans, en smula öppenhet - också vad sinnet angår - samt respekt för andra, även oliktänkande. Vi söker harmoni, med naturen och med människorna omkring oss. Naturligt är då att vi, så långt det nu är möjligt, vill undvika att provocera och besvära andra människor, som av olika anledningar inte kan fördra andras nakenhet.

Mycket enkelt, mycket sunt, allt detta! Livskvalité, en guldkant på tillvaron. Inget konstigt, inte det minsta samhällsfarligt, tvärtom!

När, var, hur vi naturistar borde vara vår ensak, så länge vi respekterar allmänna lagar och beaktar konvenansens bud. Men, men - så är det inte! Det finns alltför många intoleranta och intriganta, även i vårt moderna samhälle, som tror sig ha rätt att veta bättre.

Vi har våra yttre fiender, de som påstår att all nakenhet är förbjuden, de som i ovist nit vill påkalla ingripande av samhället när de ser en nakenbadare på en klippa vid havet.

Vi har även inre fiender, inom naturiströrelsen. De som menar att de har rätten att bestämma över när, var, hur du ska naturista. De som pekar finger åt andra naturister; den är ingen riktig naturist för... Hon är nog sådan, får inte vara med... Han är säkert... Syns på långt håll...

I ingen annan folkrörelse förekommer sådant här översitteri. Att fördomar omhuldas. Att folk etiketteras: nakenbadare, nudist, ingen riktig naturist etc.

I en vandrarförening är alla som vill vandra med välkomna, i båtklubben alla som vill vara med "på båten". I naturistsammanhang frodas uppfattningen att vi måste bestämma hur andra naturister ska se ut, hur de ska naturista. Det värsta exemplet är ordföranden i det tyska naturistförbundet, Kurt Fischer, som påstått att nakenvandrare är neurotiker och psykopater. Detta utan att det föranlett minsta kritik inom hans egen organisation. Däremot har ordföranden i det framgångsrika naturistförbundet i Spanien, Ismael Rodrigo, reagerat mycket starkt på detta toleransbefriade uttalande.

På alltför många håll inom dagens organiserade naturism, finns denna osympatiska kluvenhet inom naturiströrelsen.

Vissa påstår att naturister får vi endast vara bakom skyltar och plank, och eftersom de har den uppfattningen så ska den gälla för alla, absolut alla.
Naturism är glädje, tolerans och respekt för andra...

Var finns glädjen, var finns toleransen när vi inte kan respektera andra människor för vad de är och oberoende av när, var och hur de vill naturista?

Om någon är, låt oss säga, homosexuell, varför behöver detta provocera oss? Borde inte hennes eller hans sexuella läggning få vara vederbörandens ensak?

Likadant med naturismen, om någon vill vandra naken i naturen, vara naken hemma eller något annat som du inte tål vid, varför måste detta plåga dig så att du vill bannlysa vederbörande, och visa fram din avsky?
Respekt och tolerans, så var det!

Naturismen har många vackra, många värdefulla sidor. Både framsidan och baksidan på en människa är lika bildsköna, i varje fall i bokstavligt avseende, det måste vi vara överens om. Naturismen sitter i sinnet, inte i några utanverk. Naturist kan man vara på många sätt, vi bör bejaka detta. Låt naturismens alla vackra blommor slå ut och fylla våra sinnen med glädje. Livskvalité och harmoni! Så ska det vara!

En ny variant av gammal god, för att inte säga klassisk naturism. För att kvala in skall du ha genomfört följande fyra enastående grenar

1 En klädfri dag hemmavid...

2 Ett  klädfritt bad...

3 En timmes nakenvandring eller motsvarande friluftsliv...

4 Berätta för en  vän om naturismen... 

Beträffande p 2 så räknas inte badkaret, din privata bastu eller din egen avsides belägna sommarstugetomt  eller motsvarande.

För att bli erkänd som JNK-are  ska du berätta om dina erfarenheter, antingen här på bloggen eller i webbtidskriften Naturisten www.naturisten.se.

Du får gärna använda "författarnamn" eller motsvarande.

Bra är om du lämnar lite uppgifter om dig själv:

Kön, ungefärlig ålder, bosatt i storstad/stad-tätort/landsbygd etc.

Ålder:

0-19

20+

30+

40+

50+

60+

70+

80+

Bosatt:

Storstad (mer än 200 000 inv.)

Stad/tätort (en tätort ska ha minst 200 inv)

Utanför tätort

Berätta om dina erfarenheter! Ev kommentarer som du fått, de yttre omständigheterna o s v.

Tidsspannet väljer du själv -  Alla moment på en och samma dag... Under en månad... Under ett år... 

Naturisorganisationernas viktiga uppgift

För de flesta naturister är naturism synonymt med att praktisera nakenhet i allmänhet, nakenbad i synnerhet. Detta enligt en enkät här i vår webbtidskrift Naturisten.se för snart två år sedan. Fyra av fem svarande nakenbad  och nakenglädje. 

Naturism innebär också en sund inställning till den egna kroppen. Två av tre av de som svarande menade detta.

Alltså: Må bra naturism, naturdräkten som trivselklädsel, en sund själ i en sund kropp!

Inom organiserad naturism hävdas även en del ideologi.

Medicine doktorn och professorn Johan Almkvist (1869-1945) var naturismens banbrytare i Sverige. Han grundade våren 1932 ”Hälsa genom Nakenkultur”, nuvarande Svenska Friluftsföreningen, med område på Ingarö. Vid Återvallsträsket levde naturisterna sunt och naket lägerliv i primitiva hyddor. Och denna naturistverksamhet finns kvar än idag på denna naturistplats!

Almkvist ville genom nakenkulturen medverka till ärligare, sundare och frisk­are människor. Målet var människans fysiska och psykiska hälsa. Denna formulering finns fortfarande inskriven i stadgarna för Sveriges Naturistförbund.

Almkvist betonade särskilt sedligheten inom nakenkulturen: ”Endast en handling kan vara skamlig eller osedlig. Den som i nakenheten ser något osedligt är själv en osund människa.

Det svenska naturistförbundet som bildades 1958 hade som primärt mål att inrätta stränder för nakenbad. Detta blev verklighet 1970 då det första kom­munala nakenbadet invigdes i Piteå. 

Vid Internationella Naturistfederationens världskongress 1974 antogs en minidefinition som fortfarande är synnerligen aktuell: Naturismen är en livsstil i harmoni med naturen. Den utmärks av praktiserandet av allmän nakenhet och har till ändamål att uppmuntra självkänsla, respekt för andra människor och för miljön.

Alltså: Sedlig nakenhet och humanistiska värderingar!

Idag är ideologin inom naturiströrelsen ganska nedtonad. Det svenska naturistörbundet arbetar inte särskilt mycket med att etablera nya nakenbad och campingar. Det ordas om "harmoni med naturen" men det är också det enda, inget sägs om hur och var.

I mediavärlden håller den svenska naturiströrelsen lägsta möjlig profil. Tillsammans är en medlemstidning och endast detta. Ingen debatt, inget ideologiskt budskap!

Internet har mycket stor betydelse för dagens naturistvärld, allmänt sett. Fria naturistgrupper bildas spontant via nätet, i Frankrike och Tyskland organiseras cykelturer och vandringar. Föreningsverksamhet kan aviseras, tips om badsjöar förmedlas.

Nätet har också fört med sig allvarliga problem. Den ohöljda bildspridningen är en nagel i ögat på många organiserade naturister. Dessutom ser vi med största förtvivlan på den uppsjö av förmenta men icke seriösa naturistsidor som flyter omkring i cyberrymden. Här sprides vulgäruppfattningen om naturister som sexfixerade exhibitionister.

I media propageras för "kroppsskräck" med stenstilsrubriker, den allmänna uppfattningen är att många människor är så frustrerade över sitt utseende att det påverkar både socialt liv och hela tillvaron. Här borde naturismens glada frihetsbudskap kunna göra nytta.

I vårt grannland Danmark har under det senaste decenniet Danska Naturister stormat fram som en modern och vitt syftande naturistorganisation, en "kroppspolitisk förening" som vill lyfta fram kroppslig acceptans, och harmoni även i umgänget med den egna kroppen.

Den stora och avgörande utmaningen för organiserad naturism i vår tid är att stå upp mot vulgärpropagandan om exhibitionism och sexfixering. Våra företrädare måste träda fram, och läsa frihetslagen för naturismens belackare i dagens mediavärld. Vi är inte konstiga, vi är inte samhällsfarliga. Nakenheten är sunt och naturligt. Vi naturistiskt intresserade medborgare, som vill nakenbada, har rätt till samma respekt som tillkommer alla i ett humanistiskt och demokratiskt samhälle.
Detta måste vi hävda med största eftertryck. Vi får inte låta fördomsfulla fanatiker förstöra våra naturistmöjligheter, solka vår naturistvardag!

Naturism är glädjen att vara fri och naken, i naturen och var helst detta är möjligt eller lämpligt, ensam eller tillsammans med andra människor.
En enkel och rätt så flärdfri livskvalité, i samklang med naturen.

Framställer vi oss själva som en konstig sekt, som skall vara avskild från övriga samhället, så ligger det nära till hands att vi också blir uppfattade som en sådan.

Alltså: Förvalta arvet från Almkvist! Naturismen är sund och sedlig och samhällsnyttig! Det är vårt viktigaste budskap!

En grundläggande värdering i en demokrati är att även en minoritet ska ha samma rättigheter som övriga. De åsikter som en del debattörer för fram, även i denna högst triviala fråga, torde visa att vederbörande har en "blind fläck" i sitt medvetande om detta.

Invektiv är alltid dåliga argument. De säger oftast mer om den som använder sådana uttryck än om själva sakfrågan.

I naturism och nakenbad finns inget samhällsfarligt eller frånstötande. Den som själv inte kan dela vår glädje - sol, hälsa, naturlighet - må avstå från detta. I ett humanistiskt samhälle finns plats för olika uppfattningar.

Alltså, alla ni som säger att ni inte vill se nakenbadare vid "eran" strand fram med de sakliga argumenten.

Och kom gärna ihåg att det finns ingen rätt att slippa se det man till äventyrs inte vill.

Du må ogilla utlänningar, exempelvis, men du har ingen rätt att förbjuda sådana att vistas på gatan utanför ditt hus...

Nakenbad och nakenskräck

Naturiströrelsen är något mycket mer än en organisation, den är en sund instinkt, förankrad i vårt allra innersta. Det sunda kan i längden aldrig hindras från framgång, ty naturen är den enda vissa sundheten och den lever, där allt annat förgås.
Gösta Wijkman skrev detta i tidskriften Frisksport och Friluftsliv, oktober 1939.

Ett skyltat kommunalt nakenbad är en allmän plats, det finns inget undantag i fråga om ordning och uppträdande. Den som nakenbadar lyder under samma lagar, möter samma krav om ett rättskaffens beteende, som alla andra.

Mot den bakgrunden är det märkligt att ta del av kommunala politikers i Sandviken uttalanden, efter Kultur- och fritidsnämndens sammanträde 12 april 2011, om det föreslagna nakenbadet på en mycket liten del av den långa badstranden vid Strandbaden i Årsunda.

Vi kan inte gå emot opinionen, påstås det.

Kanske dags att syna opinionens argument?

Gymnofobi är ett fint ord för nakenskräck. Är detta en relevant faktor för kommunala beslut?

Även i dagens upplysta samhälle möter vi fördomar som tillåts styra ett och annat. Folk har aversioner mot invandrare, homosexuella, religiösa riktningar och så vidare i en synbarligen alltför stor omfattning.

Ändå vet alla, att det är just fördomar, en invandrad muslim förtjänar samma människovärdiga behandling som vilken annan medborgare som helst.

Vi naturister brukar säga till baddräktsbadarna, kräver din livskvalité att du badar insnörpt i tygsjok och band, gör då detta för allt i världen... Men, hur vore det, om du respekterade att det finns folk som föredrar att bada i naturens egen dräkt?

Vi vill inte se nakenbadare på vår strand, sägs det. Byter vi ut nakenbadare mot invandrare, eller någon annan mer eller mindre diffus grupp, har vi den moraliska halten i detta resonemang.

Fördomar är sällan någon bra grund för politiska beslut i en kommun, inte särskilt klädsamt kan man säga i detta fall...

Är stormöten relevant underlag för kommunal beslutsfattning, är det "opinionen" som ska styra flyktingmottagning och diskriminering av homosexuella?

I mer än femtio svenska kommuner finns skyltade eller eljest väl etablerade nakenbad. De flesta av dessa ligger direkt anslutning till "vanliga" badstränder. I vårt grannland Danmark kan baddräktsbadare och nakisar överallt bada sida vid sida. I dagens Europa är nakenbad inte något märkligt, miljoner europeer ägnar sig åt detta. Badplaser för nakenbadare ligger ofta skylt i skylt med textilbaden. I Spanien är nakenbad tillåtet på alla stränder. Så är läget! -Skulle Sandvikens kommun vara annorlunda på något vis?